Nu var det då dags att kolla vad Belize är för ett land.
Vi hade på hamnkontoret frågat efter en guide som kunde visa oss runt bland landets sevärdheter. Grabben kom på kvällen till båten med olika alternativ. Vi beslöt oss för avfärd vid nio tiden och sen Maya tempel, regnskog och djungel.
Vår guide var en språksam taxi shaffare som visade oss allt och berättade åt oss om alla träd han kände.
Lite gamla Maya tempel och palats ruiner hittade vi också ute i regnskogen. Dryga 3200 år gamla
Här på ett av palatsens bakgård visade han oss solguden.
Det här lär skall vara gamla kök
Här är min fru på ruinens brant
En solgud till, nu på offer templets fundament
Utsikten från offreplatsen på templets topp
Det här trädets bark användes av mayorna som skrivpapper
Här en liten företagare som försöker få sin utkomst av att visa upp en två år gammal krokodil
Innanför det här spindelnätet av lianer eller vad det nu är växer kakao trädet. Maya folket uppfann sättet att göra choklad av kakao bönorna
Indian ginger, vacker blomma i trädet
Så här hette Maya ruinerna vi tittade på
Följande ställe var ute i djungeln vid en flod. Det här är caschew nöten på trädet. Mycket giftigt skal som man inte skall röra. Ätbar först efter rostning.
Den här platsens guide är specialist på apor och pekar ut dem åt Sussi.
Här kommer en hane med sin fem månader gamla lillebror
Det här är ungens mamma
Det här var ett fikonträd som slavarna från Afrika hämtat med sig för 200 år sedan.
Till slut var vi rätt trötta med Sussi och gamarna satt redan och hoppades på ett skrovmål.
lördag 26 mars 2011
fredag 25 mars 2011
Ny dag, nya äventyr 25.3.2011
Så vaknade vi då halv fem. Halv sex orkade vi inte mera försöka sova utan steg upp och lagade morgonmål som vi åt på akterdäck medan vi följde med hur dagen ljusnade.
Nu väntar vi bara på att klockan skall bli så mycket att vi får starta vidare. Dagens etapp mål är Cucumber Beach.
På kvällen smakade Pinacoladan gott i hamnens restaurant.
Morgondopp
Cocoa Palm Resort
Bra gummibåt, men hur tippa upp motor eller hänga upp den bak på båten?
Solkrämen räckte inte till till hela ryggen, men vist ser det glatt ut.
Nu väntar vi bara på att klockan skall bli så mycket att vi får starta vidare. Dagens etapp mål är Cucumber Beach.
Vädret härligt. Ljuvlig varm vind och god fart.
Incheckningen på officen var lite mera inofficiell än vad jag hade väntat mej. Bykandet i grannhuset visade en barägare hur man sköter utanför protokollet med en 25 centare istället för dyra poletter.
Framme fick vi vänta någon timme på vår reserverade plats, men sen fick vi riktig paalupaikka med vatten och el.
På kvällen smakade Pinacoladan gott i hamnens restaurant.
torsdag 24 mars 2011
Så började då vår jungfru tur med Elisabeth
Först chart-breafing och följande morgon genomgång av båten. Efter det lade vi ut, mötte en pelikan.
Ankrade utanför Placencia och bunkrade det sista.
Trevlig liten sömnig by. Typiskt karibisk, tror jag.
Med maten, WC-pappret och tandpetarna provianterade bar det iväg till Cocoa Plum Cay.
Här är regeln att man inte får som turist vara ut på havet före 9 eller efter 16.
Med full fart var vi framme 17:40. I sista sekunden, för sen ser man inte reven mera, och sjömärken är de inte så bussiga på.
Sjökort finns det tre sorter av, först det officiella, sen GPS plotterns och till sist handritade skisser av omgivningarna kring öar.
På det officiella kortet står det en varningsruta med texten: "Grid lines constructed by connecting border ticks are NOT True North and South. The resulting UTM and is NOT to be used for navigation or computing bearings or distances....".
SunSail varnade för att inte använda vissa officiella rutter som finns på sjökorten för att djupet är under en meter. Alternativa rutter hade de lagt in på kartplottern som enligt kartan gick rakt över en smal ö. På riktigt fanns där ett sund när vi seglade förbi.
Nu ligger vi för ankar utanför Cocoa Plum Cay och äter middag. Tittade på datorn och såg att vi har WiFi förbindelse med en resorts nät och kan komma ut på nätet, annars är det lite glest med förbindelser här.
Ankrade utanför Placencia och bunkrade det sista.
Trevlig liten sömnig by. Typiskt karibisk, tror jag.
Med maten, WC-pappret och tandpetarna provianterade bar det iväg till Cocoa Plum Cay.
Här är regeln att man inte får som turist vara ut på havet före 9 eller efter 16.
Med full fart var vi framme 17:40. I sista sekunden, för sen ser man inte reven mera, och sjömärken är de inte så bussiga på.
Sjökort finns det tre sorter av, först det officiella, sen GPS plotterns och till sist handritade skisser av omgivningarna kring öar.
På det officiella kortet står det en varningsruta med texten: "Grid lines constructed by connecting border ticks are NOT True North and South. The resulting UTM and is NOT to be used for navigation or computing bearings or distances....".
SunSail varnade för att inte använda vissa officiella rutter som finns på sjökorten för att djupet är under en meter. Alternativa rutter hade de lagt in på kartplottern som enligt kartan gick rakt över en smal ö. På riktigt fanns där ett sund när vi seglade förbi.
Nu ligger vi för ankar utanför Cocoa Plum Cay och äter middag. Tittade på datorn och såg att vi har WiFi förbindelse med en resorts nät och kan komma ut på nätet, annars är det lite glest med förbindelser här.
Så kom vi då äntligen iväg till Placencia i Belize
Äntligen vidare från London till Miami. Vid incheckningen sa de åt oss att vi skulle tulla väskorna i Miami, två av tre väskor hade redan åkt iväg på bandet och vår väska med övernattnings grejerna stod ännu kvar när hon meddelade att allt var incheckat till Belize. Vi försökte säga att vi behöver en väska i Miami, men hon kunde inte ändra för bara en väska. Vi kom över ens att vi tar bort den i samband med förtullningen.
Väl framme i Miami fick vi höra att de ändrat rutinerna och allt internationell transitgods far direkt vidare.
Det blev en natt utan tandborsning. På morgonen till flygfältet och tandborstning. Sen iväg till Belize.
Väl framme i Miami fick vi höra att de ändrat rutinerna och allt internationell transitgods far direkt vidare.
Det blev en natt utan tandborsning. På morgonen till flygfältet och tandborstning. Sen iväg till Belize.
Väl framme tog vi taxi till marinan där Elisabeth väntade på oss
Här är hon nu! Bertels livsdröm har gått i uppfyllelse. Han står på sin ägandes segelbåt. Detta har han talat om i alla våra gemensamma dagar, nu HAR han den!!
tisdag 22 mars 2011
Seglingsresa i Karibien Mars 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)